Mot Italien

En kaosartad vecka närmar sig sitt slut och skönt är det. För lite sömn som en följd utav jobb, fest, skolavslutningar, shopping och lite annat har lagt beslag på all min energi. Det är därför skönt att det endast är tre dagar kvar, sedan påbörjas vad som knappast kommer att bli någonting annat än en helt fantastisk resa! Tillsammans med Alexander, Marcus(Den från bloggen försvunna?...) och Martin startar resan i Rom varifrån vi kommer att bila ner till Sicilien med tre övernattningar på vägen. Stoppen blir i tur och ordning Amalfi, Tropea och Cefalu innan vi når slutdestinationen Trapani, på Sicilien.

Visa större karta
Där ansluter övriga i sällskapet för att tillbringa en vecka ihop i villan som vi hyrt, 35 grader varmt på Sicilien idag, kan behöva lite värme som kontrast till det höstväder som just nu omfamnar Göteborg.

Femton personer är vi som ska tillbringa denna vecka ihop och det är "the core", den innersta och äldsta av vänskapskretsar. Det är för mig en ovärderlig trygghet och en enorm tillgång att ha så många nära vänner på en och samma plats, såväl i livet som på fysisk plats i min närhet, det är verkligen inte alla förunnat och att alla följer med gör denna resan extra speciell.
 
En av -00-talets bästa låtar "Let's not shit ourselves (to love and be loved)" återspeglar min sinnesstämning just nu, lite analyserande, fundersamt granskande och samhällskritisk i en vacker symbios. Dock betydligt mer innehållsrik än detta inlägget.