Så var man hemma igen efter 10 dagar i pizzans hemland och en hel del pizza har det blivit, samtliga har bidragit till att avliva myten om att pizzan är bättre i Sverige och att den italienska är överskattad. Fast om man anser att en Hawaii med kebabsås är den ultimata pizzan så kanske man ser på det annorlunda! Tillsammans med Marcus, Alexander och Martin anlände vi i Rom vid tolvtiden på onsdagen, därifrån begav vi oss mot Amalfikusten där vi tillbringade första natten, detta skulle också komma att bli resans vackraste tid, genom en nästintill regnskogsaktig grönska slingrade vi oss upp för serpentinvägar efter att vi lämnat Neapel bakom oss, som alltid så fick jag nöjet att ratta oss i 20 km/timmen de två timmar det tog oss att ta oss över bergen på bilden nedan.
Utsikten från hotellet var fantastisk och ackompanjerad av resans bästa frukost var morgonen i soluppgång helt fantastisk. Det var förövrigt hela resan längs
Amalfikusten, rekommenderas å det allra starkaste!
Efter frukost begav vi oss vidare mot Tropea, som ligger på foten av Italien. Tropea skulle visa sig ha den bästa stranden under resan med sitt kristallklara vatten och med staden vilande på ett berg bakom sig.
Efter ytterligare en lugn kväll begav vi oss vidare mot Cefalu på Sicilien för vad som skulle att komma att bli en betydligt vildare kväll...staden vid foten av ett berg levde upp till de föreställningar man har om hur en Italiensk stad "ska" se ut, kullerstensbelagda trånga gränder, vackra kyrkor, små krypin i väggarna som rymde caféer och restauranger, väldigt mysig stad!
Dagen därpå efter frukost och tillnyktring begav vi oss vidare mot målet, vårt hus en liten bit utanför Palermo! Det är alltid svårt med förväntningar och det var en oväntad överraskning (annars är det kanske ingen överraskning?) att finna att huset var ännu bättre än vad vi hade förväntat oss, utsikten med 180 graders havsutsikt från toppen av ett berg var smått otrolig och ännu bättre än på bilderna vi sett och allt annat hölll bra klass och bidrog till att veckan kom att utveckla sig till en fullständig succé, inte ett enda bråk, vilket får anses som förvånansvärt när fjorton personer ska samsas på ett område. Speciellt då vi knappt lämnade huset annat än för att handla mat!
Nu fortsätter sommaren här hemma. Kan det inte värmen infinna sig så att min ledighet känns helt bortkastad?
Magiskt!
SvaraRadera