onsdag 30 december 2009

Dåtid och framtid

Jag, Alex, Petter & Jenny hade lite planer på att hitta en sista-minuten över nyår till något exotiskt resmål (läs Kanarieöarna el Egypten). Tyvärr fanns det inga resor kvar så istället föreslog Jenny att vi skulle ta en dagstur till Fredrikshamn för att aktivera oss lite. Med tanke på att Fredrikshamn troligen ligger på top-10 över skitställen i Europa så tog vi en taxi till Saeby och roade oss kungligt på ett SPA istället. Resan bjöd på mycket skratt, men roligast var nog ändå när Petter beställde in en "faaadöööl" och fick en Fanta. Stor humor!
Hursomhelst, det var ett skönt avbrott i mellandagarna och jag tackar Jenny för det fina initiativet och för att hon skötte rollen som reisleiter exemplariskt.


Det har varit skönt med lite ledighet nu. Har dock haft svårt att släppa jobbet helt då jag i stort sett varje natt har drömt jobbrelaterade saker. Mycket störande!
Jag har allmänt svårt att känna harmoni just nu. Funderar mycket på både det ena och andra. Har svårt att känna harmoni med tillvaron. Men det hör väl den här årstiden till kanske? Jag ser fram emot det nya året och räknar kallt med att de negativa tankarna byts ut mot positiva.

Jag gillar listor, så varför inte lista de saker jag hoppas (och/eller tror) kommer att inträffa under 2010!

-Jag får ordning på mitt vardagsrum
-Vi får en grym 30-års resa till Sicilien
-Jag köper en bil
-Blåvitt vinner SM-guld
-Jag finner kärleken (gud ska veta att jag hoppas! =) )
-Jag slutar snusa (för tredje gången typ)
-Tränar duktigt hela året
-Vi åker på en grabbresa like good ol' times
-Jag flyttar till New York

Ja, då är det väl bara att vänta ett år så ser vi hur det gick =)



Kvällen får avslutas med låten It always ends up dry med Daniel Gilbert


XXX

Between the daylight and the dark

Äntligen dax att överge det mörka Göteborg. Den mörka perioden, som nu äntligen är över när vi nu sakta beger oss mot ljusare tider, har en förmåga att färga av sig på sinneslaget, att dessutom avsluta skolan med att jobba nonstop minskade inte heller på dess effekt. Men nu hägrar två veckor i Egypten med familjen, vilket garanterat kommer att ladda om tomma batterier, känns lite deprimerande dock att ha en tenta i biokemi 4 dagar efter hemkomst. Då kursen har varit den i särklass sämsta jag läst hittills har inte min närvaro, mental som fysisk, varit särskilt hög och en catch up är nu på sin plats så i bagaget ligger nu en blytung kemibok längtandes efter att göra mig sällskap på stranden.

"Brownsville girl with your Brownsville curls, teeth like pearls shining like the moon above", kan inte få nog av Dylan just nu och för tillfället är detta min absoluta favorit. Magiska texter med Dylans fantastiska nasala röst, hade låten ifråga getts ut 15 år tidigare hade den förmodligen varit legendarisk.

Missa inte The Low Anthem's skiva Oh My God, Charlie Darwin, en skiva som verkligen värmer i vintermörkret. Hittade skivan med Alex's hjälp i ett desperat försök att finna låtar som Marcus missat på sin i övrigt eminenta lista över 2009 års bästa låtar. Och oj vad den borde varit med.

Börjar bli dax att packa om jag ska orka upp till taxin imorgon 05:30. Mmmm, sol....

torsdag 24 december 2009

God Jul!

Julafton! Då var det dags igen.

Har varit lite dåligt på bloggfronten från min sida de senaste dagarna. Det är tur att Andreas håller fanan högt.

Hade storslagna planer på att ta julledigt redan från i tisdags men insåg ganska snart att det inte var möjligt med tanke på den hög av jobb som ligger på mitt bord. Som kronan på verket så kraschade min dator i tisdags och onsdagen tillbringade jag sittandes på vår IT-avdelning och väntade på att min kära dator skulle få lite första hälpen. Väldigt trevlig IT-samordnare måste jag säga, istället för att skälla på att jag hade nedladdad musik och filmer på jobbdatorn kopierade han mina mappar för att använda själv. Mer sånt!

Gårdagen bestod av julfirande med bror och far på Orust. Lugn och trevlig kväll med ett antal av de obligatoriska gin&tonic som man får "tvinga" i sig när man är hos min kära far.

Nu går julfirandet in i del 2 och jag och brorsan har åkt ner till mamma i svanesund.
Det blir säkert en bra dag/kväll här också.

Måste säga att jag är imponerad av Andreas blogg-inlägg, de får en att tänka till lite om saker som man kanske inte vanligtvis går och funderar på.
Jag tror att det kan bli en ganska bra mix av mina lite mer vardagliga inlägg och Andreas lite mer filosofiska.

God Jul!

tisdag 22 december 2009

Tid

Michael Ende's "MOMO eller kampen om tiden" är en av de böcker vars innehåll och budskap har etsat sig fast allra hårdast inom mig. Även om det är en bok som riktar sig i första hand till barn/ungdomar så är dess budskap tids och ålderslöst. MOMO's stad där vi väljer att prioritera bort våra passioner, våran tid med vänner och familj för att istället jaga den lycka som endast tillfredsställelsen över att äga ting kan förse oss med, är bisarr och dessvärre overkligt sann berättelse som målas upp i en sagovärld. Om hur en inre stress över att alltid vilja ha mer och uppnå av andra uppsatta mål, får människorna att glömma av hur lyckan egentligen ser ut och överge de värderingar som en gång personifierade vilka de var och vad som gjorde dem lyckliga. I juletid återkommer alltid dessa tankar, kanske inte så konstigt med tanke på att det är konsumtionens högtid likväl som Jesus födelse. Allt för mycket av min tid är fylld av aktiviteter och göromål som inte gör mig olycklig men inte heller glad, men de är nödvändiga för att klara av den standard som samhället behöver, åt detta finns kanske inte så mycket att göra, men kanske borde jag emellanåt se över mina prioriteringar, var jag väljer att lägga min tid. T.ex. så känner jag mig aldrig så bekväm och totalt avkopplad som när jag är i Svanesund hos mina föräldrar och bröder, en totalt stressfri miljö där måstena lyser med sin frånvaro och en harmoni fyller mig, förmodligen borde jag tillbringa mer tid där för att få en ökad mental tillfredsställelse.

Tragiskt med Brittany Murphy, hon inte var förmodligen inte speciellt lycklig över hur hennes liv hade utvecklat sig, hjärtstilleståndet vid 32 års ålder var knappast en olycka?

"The things you own end up owning you" /
Tyler Durden

söndag 20 december 2009

"Detta är inte alls vad världens klimat behöver"

Så sammanfattade miljöminister Anders Carlgren utgången av COP15. En stor besvikelse för Sverige och EU som ville få till stånd ett bindande avtal. Ett avtal utan begränsningar av utsläppen är naturligtvis inget annat än ett misslyckande, framförallt inte när de utsläppsmålen som de enskilda staterna satt upp inte når upp till de nivåer som FN och forskare menar krävs om vi ska kunna hålla uppvärmningen till två grader. Att det dessutom är upp till varje enskild stat att granska att de uppsatta målen uppnås gör ju inte att trovärdigheten för avtalet ökar. Att Kina och USA skulle undergräva avtalet var kanske inte särskilt oväntat, tillsammans står de för drygt femtio procent av världens antropogena växthusgasutsläpp och är följaktligen de stora vinnarna på att inget bindande avtal kunde uppnås. Dessvärre får ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande styra hur våran framtid ska gestalta sig, när man istället borde se till att en hållbar utveckling ligger till grund för framtida beslut. Det kanske mest tragiska är att det är dem som redan har det svårt och lever utsatt i fattigdom som främst kommer att betala priset för våran välfärd, t.ex. via extremare klimat och en höjd frekvens av naturkatastrofer.

Om man ska se till något positivt så får man ändå se lite glädjande till det faktum att världen trots allt enades om ett gemensamt mål, att minska utsläppen och att grunden för ett bindande avtal är lagt.

Fascineras för övrigt av mordet på Olof Palme, eller snarare utredningen av det, och längtar efter att få ta del av Lars Borgnäs granskning av utredningen och vittnena i "En iskall vind drog genom Sverige". Mycket är underligt, men vem är den skyldige...

lördag 19 december 2009

Ångest del 1 av många

Ja vad ska man säga? Det skulle ju bli en lugn kväll igår...
Tar man en taxi hem vid 05 utanför Parkan har man med största sannolikhet INTE haft en lugn kväll.
Ångesten ligger och lurar och får mig att må omöjligt ännu sämre.

Vad har vi då lärt oss av den här dagen? Jo, att laga Janssons frestelse när man är kanonbakis är ingen höjdare. Lukten av ansjovis är ingen hit ens när man är nykter, och tro mig, det blir inte bättre när man mår illa som en gris.

Nä nu ska jag befinna mig på julmiddag med mina vänner om ca 15 minuter. Blir nog lite tajt, Janssons ska stå i ugnen 45 min till och jag behöver duscha av mig ångesten...

Jag räknar dock kallt med att umgänget med mina vänner kommer sudda ut den här katastrofångesten och göra mig till en gladare människa igen.

Om mörker


I vintersolståndet som väntar runt hörnet ser jag ett efterlängtat slut på den svenska vintern och en början på något vackert. Någonting som kan förse mig med den energi jag såväl just nu skulle behöva, en höst av jobb och skola har nu lagom till jul tagit ut sin rätt i form av en lätt mental utmattning. Lagom till december brukar tankarna kring varför jag egentligen bor i ett land vars årstider till nittio procent utgörs av höst gnaga som intensivast och mitt tålamod och humör når ett årslägsta. Samtidigt har jag väldigt svårt att se mig själv bo långt bort, dit jag längtar, på heltid för alltid. Fast även i vintermörkret finns naturligtvis ljuspunkter, kaféer skänker mig otvivelaktigt en större tillfredsställelse när det är nollgradigt och regnar horisontellt utomhus, som det gör en betydande del av göteborgsvintern, fast med en stor kopp kärlek i handen kan även jag se något vackert i den bittra kylan. Espressohouse är just nu mitt förstaval, kanske tråkigt och stereotypt enligt många, men vad jag uppskattar där är en effektivitet få kaféer levererar samt en sjukt trevlig personal. Detta ihop med en bra ljuddämpning, bekväma möbler och skön ljussättning tilltalar mig.

Den årliga julfest med närmaste vännerna i kväll. Kommer garanterat att bli underbart.
/A

fredag 18 december 2009

Först!

Ja välkommen får man väl börja med att säga!


Andreas kläckte idén att vi skulle starta en gemensam blogg för några månader sen och eftersom vi sitter inne med så mycket klokhet och kunskap som skulle göra vår värld till en bättre plats så var det rätt givet att jag nappade på idén.


Well, vi kanske borde börja med att berätta lite om vilka vi är?


Namn: Marcus

Ålder: Närmare 30 än 20 (jävligt mycket närmare…)

Uppvuxen: Svanesund på Orust

Bor: Göteborg (Johanneberg om jag får bestämma, Guldheden om ska tro Andreas)

Arbete: Entreprenadingenjör (eller som min kollega uttryckte det ”jag känner ingen som är så bra på att sitta ner som du är”)

Fritid: Träna, Festa, resa bla bla bla yada yada….det vanliga....

Gillar: New York

Ogillar: Sär skrivning


Äh det lär nog ge sig framöver vem jag egentligen är!

Andreas får presentera sig själv, det blir nog bäst så.


Återigen, Välkommen!


/M