"Detta är inte alls vad världens klimat behöver"

Så sammanfattade miljöminister Anders Carlgren utgången av COP15. En stor besvikelse för Sverige och EU som ville få till stånd ett bindande avtal. Ett avtal utan begränsningar av utsläppen är naturligtvis inget annat än ett misslyckande, framförallt inte när de utsläppsmålen som de enskilda staterna satt upp inte når upp till de nivåer som FN och forskare menar krävs om vi ska kunna hålla uppvärmningen till två grader. Att det dessutom är upp till varje enskild stat att granska att de uppsatta målen uppnås gör ju inte att trovärdigheten för avtalet ökar. Att Kina och USA skulle undergräva avtalet var kanske inte särskilt oväntat, tillsammans står de för drygt femtio procent av världens antropogena växthusgasutsläpp och är följaktligen de stora vinnarna på att inget bindande avtal kunde uppnås. Dessvärre får ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande styra hur våran framtid ska gestalta sig, när man istället borde se till att en hållbar utveckling ligger till grund för framtida beslut. Det kanske mest tragiska är att det är dem som redan har det svårt och lever utsatt i fattigdom som främst kommer att betala priset för våran välfärd, t.ex. via extremare klimat och en höjd frekvens av naturkatastrofer.

Om man ska se till något positivt så får man ändå se lite glädjande till det faktum att världen trots allt enades om ett gemensamt mål, att minska utsläppen och att grunden för ett bindande avtal är lagt.

Fascineras för övrigt av mordet på Olof Palme, eller snarare utredningen av det, och längtar efter att få ta del av Lars Borgnäs granskning av utredningen och vittnena i "En iskall vind drog genom Sverige". Mycket är underligt, men vem är den skyldige...