Gudrun Schymans uppeldning av pengar upprörde många och i de tappra försök att vinkla det till hennes nackdel så får man ändå kröna DN till den absoluta vinnaren med sin helt menlösa substanslösa artikel med rubriken "Schyman eldade för de rika", där påpekar två professorer i ekonomi att när 100 000 kr försvinner ur det ekonomiska omloppet så ökar pengars relativa värde, dvs varje krona blir lite mer värd då den utgör en större del av den totala penningmängden i Sverige. Sant, javisst, men hur mycket handlar det då om för tja säg, Sveriges stolthet Ingvar Kamprad med sin förmögenhet på 30 miljarder? 2006 hade det svenska folket cirka
1 400 000 000 000 svenska kronor att roa sig med, så hur mycket ökade dessa relativt när 100 000 eldades upp? Det ökar varje kronas värde med 0,00000007 kronor. Så om du har tio miljoner på banken, grattis, Gudrun har just gjort dig 70 öre rikare! (Kanske inte helt hundraprocentigt i avseende på vilka typer av värden som ska räknas in, men ger ett hum)
"Minskat förtroende för Reinfeldt" rapporterar DN, goda nyheter tycker jag om än inte särskilt oväntade. Regeringen har naturligtvis förlorat i anseende p.g.a. Littorin-skandalen, som nu lämnar skvallertidningarna och tilldöms ytterligare kredibilitet hos bl.a. SvD där redaktionschefen Martin Jönsson redogör för varför man kommer att granska turerna kring Littorins eventuella sexköp.
Vissa gör gällande att det är en hetsjakt från det rödgröna blocket, förmodligen samma personer som anser att sexköp är något harmlöst utan offer, en köpare och en tjänsteförmedlare. Konstigt nog så finns det få tolvåriga tjejer som berättar om sina drömmar att ha sex med äldre män med diverse böjningar, om ett liv med våld som ingrediens, droger som bonus. Men det kanske växer fram med åren? Är det verkligen personer med den typen utav moraliska värderingar som vi vill ska leda det här landet? Men nu har ju Littorin avgått påpekar många, och absolut, men var är fördömandet från Reinfeldt, var är avståndstagandet från gärningen? Eller krävs det verkligen att en jury finner honom skyldig för att så ska ske?
Dessutom så kan man starkt ifrågasätta tillvägagångssättet, att gå ut och snyfta fram rena lögner i media om sina barns lidande, för att vinna sympatipoäng hos allmänheten är naturligtvis förkastligt och om detta visste Reinfeldt alltför väl, vad säger det om honom? Att han är beredd att ljuga för att inte tappa i anseende? Det gör mig verkligen genuint upprörd.
Men ja, jag förstår att han har rätt till en rättegång precis som alla andra.
"Vi kommer att uppmuntra till att ge vägval åt framförallt unga killar att praktiskt fördjupa sitt yrkeskunnande, bra för dem, bra för Sverige, bra för att det också finns en sån efterfrågan på den svenska arbetsmarknaden" / Reinfeldt Almedalen, känns ju modernt. Unga tjejer gillar ju mer att städa och vara hemma och så.
Enligt SvD's test så ska jag rösta på Vänstern eller F! som jag båda sympatiserar med till ca 80 %, där ser man, jag som trodde jag var miljöpartist.
I en värld där det ibland kan kännas kusligt tomt på hjältar, människor som vågar säga ifrån när de ser fel så kan "Tank man" värma ens hjärta, i en av historiens klaraste ögonblick av civilkurage trotsar han övermakten endast med hjälp av sin kropp och styrkan i sin övertygelse. Senare skulle blodet från tusentals obeväpnade studenter färga marken på Himmelska fridens torg rött, men bilden av den än idag oidentifierade mannen finns kvar som en symbol för att individens möjlighet att faktiskt göra en skillnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar